Kapitalhantering

Kapitalbas

Mål, policy och processer för hantering av kapitalbasen

Syftet med hanteringen av kapitalbasen är att säkra tillräckliga tillgångar för att täcka solvenskapitalkravet i regleringen och ett tillräckligt stort överskott vid varje given tidpunkt samt att fördela kapitalet på de centrala riskområdena på ett effektivt sätt enligt förhållandet mellan risker och avkastning. Överskottet fastställs enligt bolagets egen bedömning av riskerna i förhållande till det solvenskapitalkrav som regleringen förutsätter samt beredskap inför plötsliga och oförutsägbara störningar.

Den lägsta nivån för kapitalbasen fastställer den miniminivå som krävs för att bolaget med stor sannolikhet ska kunna uppfylla sina förpliktelser som gäller de försäkrade förmånerna. Denna nivå fastställs av det större av de två följande solvenskapitalkraven:

  • solvenskapitalkravet som krävs enligt solvensregleringen
  • ett solvenskapitalkrav utifrån bolagets egen riskbedömning.

Både kapitalbasen och solvenskapitalkravet kan förändras snabbt på grund av bolagets öppna riskpositioner, vilket kan leda till att bolaget inte nödvändigtvis längre kan bedriva sin verksamhet i normal ordning. För oförutsägbara stressfaktorer fastslår Fennia Liv en kapitalbuffert av önskad storlek utöver den krävda miniminivån på kapitalbasmedel. Syftet med kapitalbufferten är att ge bolaget tid att anpassa sin riskposition när plötsliga och överraskande situationer uppkommer, dvs. att anpassa sin solvensställning och position för risker och avkastning på ett genomtänkt sätt till en nivå som motsvarar den nya situationen.

Storleken på kapitalbufferten utvärderas även på lång sikt, varvid bedömningen även inkluderar kvalitativa synpunkter och icke-mätbara risker, till exempel den av styrelsen fastställda affärsstrategin och risker och möjligheter i bolagets affärsmiljö.

Bolaget gör årligen upp en plan för risktagning, där det fastslår sin riskvillighet och risktolerans samt allokerar det kapital som är exponerat för risk i förhållande till helheten och de enskilda riskerna. Riskgränser och begränsningar för risktagning utformas för att motsvara ovannämnda mål. Riskgränserna bevakas kontinuerligt och risktagningsplanen kontrolleras och uppdateras vid behov kvartalsvis för att motsvara eventuella förändringar i verksamheten eller på placeringsmarknaden.

Kapitalbas- och solvenshanteringen ingår i bolagets riskhanteringssystem. Verkställande direktören och den högsta ledningen ansvarar för att risktagningsplaner utarbetas och solvensmål ställs upp. Riskhanteringsdirektören ansvarar med stöd av ledningsgruppen för riskhantering för att heltäckande och mångsidiga analyser av risker, framtidsscenarier och eventuella konsekvenser av realiserade riskpositioner finnas att tillgå som stöd vid utarbetandet av risktagningsplanen och solvensmålet. Styrelsen godkänner risktagningsplanen och de fastställda riskgränserna.

Klassificering och medräkningsbarhet av kapitalbasmedel

Nedanstående tabell anger kapitalbasens sammansättning och belopp vid utgången av rapporteringsperioden och vid utgången av den föregående rapporteringsperioden.

Tillgänglig kapitalbas (mn euro)

31.12.2016

31.12.2015

Primärkapital

  

Skillnaden mellan tillgångar och skulder

786,3

722,5

Förutsebara utdelningar och utbetalningar

0,0

0,0

Efterställda skulder

0,0

0,0

Totalt

786,3

722,5

Tilläggskapital

0,0

0,0

Kapitalbas (primärkapital + tilläggskapital)

786,3

722,5

   

I tabellerna utgörs en specifikation över kapitalbasen vid utgången av rapporteringsperioden och vid utgången av den föregående rapporteringsperioden samt medräkningsbara belopp för att täcka solvenskapitalkravet och minimisolvenskapitalkravet.

Klassificering och medräkningsbarhet av kapitalbasmedel 31.12.2016 (mn euro)

Tillgängligt

för att täcka solvenskapitalkravet

för att täcka minimikapitalkravet

Nivå 1 – obegränsad

786,3

786,3

786,3

Nivå 1 – begränsad

0,0

0,0

0,0

Nivå 2

0,0

0,0

0,0

Nivå 3

0,0

0,0

0,0

Totalt

786,3

786,3

786,3

    

Klassificering och medräkningsbarhet av kapitalbasmedel 31.12.2015 (mn euro)

Tillgängligt

för att täcka solvenskapitalkravet

för att täcka minimikapitalkravet

Nivå 1 – obegränsad

722,5

722,5

722,5

Nivå 1 – begränsad

0,0

0,0

0,0

Nivå 2

0,0

0,0

0,0

Nivå 3

0,0

0,0

0,0

Totalt

722,5

722,5

722,5

    

Bolagets tillgängliga kapitalbasmedel tillhör i sin helhet nivå 1 som kan användas utan begränsningar för att täcka solvens- och minimikapitalkravet.

Bolaget tillämpar inte de övergångsbestämmelser som regelverket tillåter på sin kapitalbas.

Skillnaden mellan bokslutets och solvensberäkningens egna tillgångar vid utgången av rapporteringsperioden var 458,2 miljoner euro. Nedanstående tabell utgör en sammanställning som anger de viktigaste skillnaderna vid slutet av rapporteringsperioden (mn euro).

Tillgångar (mn euro)

Balansräkning för solvensändamål

Bokslutets balansräkningen

Skillnad

Goodwill

0,0

0,0

0,0

Immateriella tillgångar

0,0

67,7

-67,7

Placeringar

1 732,0

1 438,6

293,4

Tillgångar som innehas för indexreglerade avtal och fondförsäkringsavtal

0,0

0,0

0,0

Fordringar enligt återförsäkringsavtal

9,1

9,4

-0,3

Provisionsåterbäringar från fondförsäkringar

0,0

0,0

0,0

Övriga tillgångar som inte visas någon annanstans

141,7

283,9

-142,2

Tillgångar totalt

1 882,8

1 799,6

83,2

Skulder

     

Försäkringsteknisk ansvarsskuld

909,8

1 420,1

-510,3

Latent skatteskuld

131,5

0,0

131,5

Övriga skulder som inte visas någon annanstans

55,2

51,4

3,8

Skulder totalt

1 096,5

1 471,5

-375,0

Skillnaden mellan tillgångar och skulder

     

Egna tillgångar / Eget kapital

786,3

328,2

458,2

       
       

Skillnaderna mellan balansräkningarna beror främst på att

  • immateriella tillgångar inte tas upp i balansräkningen för solvensändamål
  • vissa placeringar i bokslutet värderas till anskaffningsutgiften, den upp- eller nedskrivna anskaffningsutgiften, nominellt värde eller i övrigt enligt aktsamhetsprincipen, medan de i balansräkningen för solvensändamål värderas till marknadsvärde eller marknadsbaserat värde
  • i balansräkningen i bokslutet värderas fordringar enligt återförsäkringsavtal med soliditetsprincipen utan diskontering, medan fordringarna värderas på marknadsvillkor i balansräkningen i solvensberäkningen
  • i övriga skulder har en betydande del av premieintäkterna och fordringarna från försäkringsförmedlare överförts till beräkningen av den försäkringstekniska ansvarsskulden.

Skillnaden i skulderna i balansräkningarna handlar främst om att

  • den försäkringstekniska ansvarsskulden i balansräkningen för solvensändamål värderas marknadsmässigt, medan bokslutets värdering bygger på soliditetsprincipen
  • utjämningsbeloppet ingår i bokslutets försäkringstekniska ansvarsskuld, men inte i solvensberäkningen
  • balansräkningen för solvensändamål inkluderar latent skatteskuld för framtida vinst.

En detaljerad specifikation över balansräkningen för solvensändamål vid rapporteringsperiodens slut återfinns i bilaga bilaga S.02.01.02.