Sammanfattning

Sammanfattning

Rapporten om solvens och finansiell ställning följer solvensregleringen och redogör för Fennia Livs affärsverksamhet, resultat, administration, riskprofil, värdering för solvensändamål och kapitalhantering under 2016.

Verksamhet och resultat

Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv, som i den här rapporten benämns Fennia Liv, är ett livförsäkringsbolag som ägs av Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennia (Fennia). Fennia Liv utövar försäkringsverksamhet och placeringsverksamhet.

Under rapporteringsperioden uppgick premieinkomsterna för bolagets direktförsäkring till 207,1 miljoner euro (199,8 mn euro). Fondförsäkringspremiernas andel av den totala premieinkomsten var 79,7 procent (79,2 %). Beloppet för utbetalda ersättningar var 90,7 miljoner euro (83,2 mn euro). Resultatet från bolagets riskrörelse var 9,0 miljoner euro. Rörelsekostnaderna uppgick till 14,0 miljoner euro (13,5 mn euro). Omkostnadsprocenten blev 94,8 (100,8), då man inkluderar provisionsintäkterna för de fonder som utgör placeringsobjekt för fondförsäkringen.

Fennia Liv betalade ut kundåterbäringar till kunderna för 2,4 miljoner euro 2016.

Vid utgången av rapporteringsperioden uppgick Fennia Livs placeringstillgångar till 755,9 miljoner euro. Under 2016 var nettointäkterna från placeringarna enligt verkligt värde 30,5 miljoner euro (34,7 mn euro) och avkastningen på sysselsatt kapital 4,3 procent (5,0 %).

Den låga räntenivå som var rådande hela året sänkte placeringsverksamhetens intäkter betydligt, eftersom Fennia Liv har allokerat lejonparten av placeringarna i ränteplaceringar. Allokeringen har blivit mer ränteorienterad än tidigare och den lägre risktagningen har sänkt den förväntade avkastningen på bolagets placeringsportfölj och avkastningen för rapporteringsperioden. Uppgången på aktiemarknaden gav avkastningen på aktieportföljen en positiv trend under senare delen av året och förbättrade bolagets sammanlagda resultat för placeringarna. Fastighetsplaceringarna gav utmärkt avkastning och totalt kan avkastningen på placeringsportföljen anses vara god med hänsyn till räntemiljön och placeringsfördelningen.

Administrationssystem

Den högsta beslutanderätten i Fennia Liv utövas på bolagsstämman av aktieägaren Fennia. Styrelsen och verkställande direktören har hand om bolagsstyrningen i Fennia Liv. Styrelsen har hand om bolagets förvaltning och för att dess verksamhet är ändamålsenligt organiserad. Styrelsen biträds av det gemensamma revisionsutskottet för Fennia och Fennia Liv. Fennia Liv har en verkställande direktör som utnämns av styrelsen och som handhar den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens föreskrifter och anvisningar.

Med riskhantering avses inom Fennia-koncernen samordnade strategier, processer, principer och åtgärder med vilka man identifierar, mäter, följer upp, hanterar och rapporterar de risker som gäller koncernen och koncernbolagen. Solvenshantering inbegriper strategier, processer, principer och åtgärder med vilka man styr och fastställer koncernbolagens och koncernens risktäckningskapacitet, riskvillighet och risktolerans samt de väsentligaste riskbegränsningarna. I verksamheten följer bolagen det gemensamt fastslagna ramverket för risk- och solvenshanteringen, som beskrivs i de principhandlingar koncernbolagens styrelser har fastställt.

En ledningsgrupp för riskhanteringen i koncernens försäkringsbolag har tillsatts för att bereda, styra, koordinera och informera om risk- och solvenshanteringsuppgifterna. Fenniakoncernens modell för företagsstyrnings- och riskhanteringssystemet bygger på tre försvarslinjer, som var och en har sina uppgifter. De oberoende nyckelfunktionerna i företagsstyrningssystemet, dvs. riskhanterings-, compliance- och aktuariefunktionen har organiserats på ett sätt som säkrar oberoende tillräcklig självständighet i deras arbete. Funktionerna rapporterar koordinerat till revisionsutskottet och styrelsen.

I modellen med tre försvarslinjer delas ansvaret för risk- och solvenshanteringen upp mellan olika aktörer. Riskhanteringsfunktionen är en självständig enhet som är underställd Fennias styrelse och verkställande direktör, och producerar riskhanteringstjänster för alla koncernbolag. Det centrala syftet med riskhanteringssystemet är att producera olika infallsvinklar till samt analyser och bedömningar av de ekonomiska konsekvenserna av ett eventuellt negativt utfall för en enskild risk och kombinationer av sådana.

ORSA är ett verktyg för egen risk- och solvensbedömning för styrelsen, verkställande direktören och den övriga företagsledningen i varje koncernbolag. Inom ramen för den egna risk- och solvensbedömningen identifierar bolagen risker, bildar sig en egen uppfattning om kapitalbehovet för riskerna och tar fram prognoser och scenarier för bolagets ekonomiska framtid och de eventuella ekonomiska konsekvenserna av ett negativt utfall. Den egna risk- och solvensbedömningen är en integrerad del av Fenniakoncernens kontinuerliga process för riskhantering och resultatet av processen sammanställs en gång om året till en sammanfattning. ORSA-rapporten innehåller en helhetsbild av bolagets nuläge och framtidsutsikter för bolagets verksamheter, strategiska riktlinjer samt risker och solvens.

Syftet med den interna kontrollen inom Fennia Liv är att säkra att verksamheten är ändamålsenlig, effektiv och resultatrik, att den ekonomiska informationen och rapporteringen är tillförlitlig samt att regelverk följs. Den interna revisionen har som uppgift att följa och bedöma tillräckligheten och effektiviteten i koncernens interna kontroll och annan företagsstyrning. Den interna revisionen bedömer hur väl bolaget har genomfört strategin och uppnått sina mål, hur omfattande och tillförlitlig solvenshanteringsprocessen är, hur effektiv riskhanteringen är, hur ekonomisk och ändamålsenlig resursanvändningen är, hur väl bolaget följer lagar och bestämmelser samt interna verksamhetsprinciper, planer och anvisningar, hur rättvisande, tillräcklig och ändamålsenlig informationen är samt hur väl bolaget har säkrat sina tillgångar.

Försäkringsbolagets ansvariga aktuarie ansvarar för aktuariefunktionen vid Fennia Liv och för att de försäkringsmatematiska metoder som används vid prissättning och vid beräkning av den försäkringstekniska ansvarsskulden är ändamålsenliga. Den ansvariga aktuarien fastställer även nivån på ansvarsskulden. Aktuariefunktionen sköter sina lagstadgade och övriga uppgifter, till vilka hör att beräkna den försäkringstekniska ansvarsskulden, att ha hand om ändamålsenliga tariffer, att uppskatta solvensnivån, att lämna rapporter till stöd för verksamheten, att medverka i produktutvecklingen, att utarbeta försäkringsanbud och att ha hand om kvaliteten i informationen.

Syftet med principerna är att säkra att de personer som ansvarar för ledningen av koncernen och de centrala funktionerna är tillförlitliga och lämpliga för sina uppdrag. Fennia Liv organiserar utläggning av funktioner på entreprenad så att bolaget kan följa serviceproducenternas verksamhet och garantera tillräcklig tillgång till information.

Riskprofil

I en marknadsbaserad värderingsmiljö återspeglas risktagningskapaciteten av skillnaden mellan tillgångar och skulder i balansräkningen, dvs. det marknadsbaserade beloppet för kapitalbasen. Ju mer kapitalbas bolaget har, desto större är dess risktäckningskapacitet och frihet att välja vilka risker det bär i verksamheten. Bolagets risktagning återspeglas ur kvantitativ synvinkel av solvenskapitalkravet för bolagets verksamhet. Ju större solvenskapitalkravet är, desto större är bolagets risker. Genom att undersöka solvenskapitalkravet närmare kan man upptäcka vad bolagets risker består av. Genom att analysera kapitalbasen, solvenskapitalkravet och förhållandet mellan dem får man en uppfattning om bolagets riskprofil.

Fennia Livs solvenskapitalkrav före justeringsbelopp för förlusttäckningskapacitet var vid utgången av rapporteringsperioden 161,9 miljoner euro. Av detta tillskrevs marknadsrisken 110,1 miljoner euro, motpartsrisken 13,0 miljoner euro, försäkringsrisken 82,8 miljoner euro och den operativa risken 3,9 miljoner euro. Efter justeringsposterna var solvenskapitalkravet 117,4 miljoner euro. Då de medräkningsbara kapitalbasmedlen uppgick till 215,9 miljoner euro, var bolagets relativa solvensställning 183,9 procent.

Försäkringsverksamhet bygger på att bolaget tar försäkringsrisker, sprider dem inom försäkringsbeståndet och hanterar riskerna. De viktigaste medlen för att hantera försäkringsrisken är att på ett ändamålsenligt sätt välja riskerna, dvs. riskurval, prissätta produkterna, utforma försäkringsvillkoren och skaffa ett återförsäkringsskydd. Vid prissättningen av försäkringsrisker strävar man efter en riskmotsvarighet.

Till marknadsrisker som har konsekvenser för Fennia Liv, dvs. sådana risker som ger upphov till förändringar i marknadsvärdet på tillgångar och skulder och därmed påverkar bolagets ekonomiska ställning, räknas ränte-, räntemarginals-, aktiekurs-, fastighets- och valutarisker. Det är väsentligt att studera marknadsriskerna ur hela balansräkningens synvinkel. Vid solvensberäkning görs en marknadsbaserad värdering av båda sidorna i balansräkningen, varför förändringar i riskfaktorerna har återverkningar på tillgångar och skulder samtidigt.

Förändringar i faktorerna för marknadsrisk påverkar bolagets solvens på två sätt: genom förändring av egna tillgångar och solvenskapitalkravet. Ett negativt utfall för marknadsriskerna minskar de egna tillgångarna, vilket försvagar bolagets solvensställning. Förändringar i tillgångar och skulder har oftast också återverkningar på bolagets solvenskapitalkrav.

Fennia Livs allmänna riskvillighet, risktolerans och affärsmål styr bolagets placeringsverksamhet och skapar ramvillkoren för verksamheten. Inom placeringsverksamheten och hanteringen av marknadsrisker är ambitionen att uppnå bolagets affärsmål utan att äventyra solvensmålen. Hörnstenarna i hanteringen av marknadsrisken är aktsamhetsprincipen, riskreduceringstekniker och tillräcklig diversifiering av placeringarna. Exponering för marknadsrisker och dess konsekvenser mäts med hjälp av fördelningen mellan olika tillgångar, känslighetsanalyser och solvenskapitalkravet för varje enskild marknadsrisk.

Med beaktande av diversifiering var marknadsriskernas kontribution till det totala kapitalkravet 57,7 procent. Mest till följd av den mindre placeringsrisken har kontributionen gått ner med 13,5 procentenheter jämfört med läget för ett år sedan. Bland de enskilda marknadsriskerna var i sin tur aktieriskens kontribution till solvenskapitalkravet störst med 57,9 procent. Dess andel av solvenskapitalkravet för marknadsrisker var större än aktieportföljens andel av placeringstillgångarna.

Även om solvenskapitalkravet för marknadsrisker har sjunkit betydligt under året, har de inbördes förhållandena mellan riskerna förblivit i stort oförändrade. Totalt sett har kontributionen minskat mest för valutarisken, där presumtionen om förnyelse av valutaderivat, dvs. att ett avtal alltid ersätts med ett nytt liknande avtal när det löper ut, har sänkt solvenskapitalkravet för risken.

Marknadsriskernas inverkan på bolagets solvens beskrivs med hjälp av känslighetsanalyser. Analyserna ger en god uppskattning av vilka konsekvenser olika scenarier för marknadsrisken har för bolagets solvensställning. Känslighetsanalyser har gjorts för varje enskilt riskområde. Solvensen och scenariernas konsekvenser för bolagets ekonomiska ställning har blivit bättre jämfört med föregående år. Solvensen har framför allt ökat till följd av ett minskat solvenskapitalkrav.

Värdering för solvensändamål

I bokslutet värderas bolagets tillgångar i huvudsak till beloppet av anskaffningsutgiften eller ett lägre verkligt värde. Vid solvensberäkning värderas tillgångarna till verkligt värde. Placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar värderas både i bokslutet och vid beräkningen av solvensen till verkligt värde. De värderingsmetoder som används vid beräkning av solvensen respektive upprättande av bokslutet har inga väsentliga skillnader med undantag för följande innehav. I bokslutet upptas materiella och immateriella tillgångar till beloppet av anskaffningsutgiften minskat med avskrivningar enligt plan. Vid solvensberäkning ingår inte goodwill och övriga utgifter med lång verkningstid i tillgångarna i balansräkningen.

Den försäkringstekniska ansvarsskulden, fastställd med tekniken för solvensberäkning vid tiden för bokslutet, uppgick till 1 437,9 miljoner euro, varav bästa estimat utgjorde 1 390,9 miljoner euro och riskmarginalen 47,1 miljoner euro. I fråga om dödlighet och invaliditet bygger bolagets antaganden på undersökningar och analyser inom försäkringsbranschen. Till övriga delar bygger de antaganden som tillämpats vid beräkningen av ansvarsskulden på tidigare beteende i bolagets eget försäkringsbestånd och på nuvarande sätt att handha försäkringar. Den marknadsbaserade ansvarsskulden beräknas per försäkringsavtal. Ansvarsskulden för Fennia Liv har fastställts utan matchningsjustering, volatilitetsjustering eller övergångsbestämmelser tillämpats.

Kapitalhantering

Syftet med hanteringen av kapitalbasen är att säkra en tillräcklig kapitalbas för att täcka solvenskapitalkravet i regleringen och ett tillräckligt stort överskott vid varje given tidpunkt samt att fördela kapitalet på de centrala riskområdena på ett effektivt sätt enligt förhållandet mellan risker och avkastning. Den lägsta nivån för kapitalbasen fastställer den miniminivå som krävs för att bolaget med stor sannolikhet ska kunna uppfylla sina förpliktelser som gäller de försäkrade förmånerna. Detta minimikrav fastställs på högre nivå än solvenskapitalkravet enligt solvensregleringen och solvenskapitalkravet enligt bolagets egen riskuppfattning.

För oförutsägbara stressfaktorer fastslår Fennia Liv en kapitalbuffert av önskad storlek utöver minimibeloppet för kapitalbasen. Syftet med kapitalbufferten är att ge bolaget tid att anpassa sin riskposition när plötsliga och överraskande situationer uppkommer, dvs. att anpassa sin solvensställning och position för risker och avkastning på ett genomtänkt sätt till en nivå som motsvarar den nya situationen. Bolaget gör årligen upp en plan för risktagning, där det fastslår sin riskvillighet och risktolerans samt allokerar det kapital som är exponerat för risk i förhållande till helheten och de enskilda riskerna.

Fennia Livs solvenskapitalkrav var 117,4 miljoner euro och minimikapitalkravet 29,4 miljoner euro i slutet av rapporteringsperioden. Bolaget använder sig inte av interna modeller, bolagsspecifika parametrar, förenklad beräkning eller undergruppen för durationsbaserad aktiekursrisk för att beräkna solvenskapitalkravet. Bolaget har inte under denna rapporteringsperiod understigit det solvenskapitalkrav som regelverket kräver eller sitt eget minimisolvenskapitalkrav.