Sammanfattning

Sammanfattning Fennia Skadeförsäkring

Rapporten om Fenniagruppens solvens och finansiella ställning följer solvensregleringen och redogör för Fennia Skadeförsäkring Ab:s affärsverksamhet, resultat, administration, riskprofil, värdering för solvensändamål och kapitalhantering under 2018.

Verksamhet och resultat

Fennia Skadeförsäkring Ab var expert på försäkringar och tillhörande tjänster och erbjöd försäkringstjänster för företag, företagare och hushåll. Till Fennia Skadeförsäkrings verksamhetsområde hörde lagstadgade och frivilliga skadeförsäkringar. Fennia Skadeförsäkring bedrev direktförsäkringsverksamhet endast i Finland. Under 2018 köpte moderbolaget i Fenniagruppen hela aktiestocken i Folksam Skadeförsäkring Ab. Folksam Skadeförsäkring Ab bytte namn till Fennia Skadeförsäkring Ab den 27 februari 2019. Fennia Skadeförsäkring Ab fusionerades i enlighet med bolagsstämmans beslut och blev en del av Fenniagruppens moderbolag den 1 maj 2019.

Fennia Skadeförsäkrings premieinkomst var under rapporteringsperioden 75,6 miljoner euro (76,4 mn euro). Totalkostnadsprocenten utan kostnader för beräkningsränta var 117,6 (96,5 %) varav skadorna, dvs. riskprocenten, utgjorde 78,8 (59,6 %) och andelen driftskostnader och kostnader för skaderegleringen dvs. omkostnadsprocenten 38,8 (36,9 %).

Vid rapporteringsperiodens slut uppgick Fennia Skadeförsäkrings placeringstillgångar enligt verkligt värde till 205,7 miljoner euro (211,1 mn euro). Under 2018 var nettointäkterna från placeringarna enligt verkligt värde -1,7 miljoner euro (1,0 mn euro) och avkastningen på sysselsatt kapital -0,8 procent (0,5 %).

2018 var ett utmanande år för placeringsverksamheten. Riskfyllda placeringsobjekt gav i huvudsak negativ avkastning och avkastningen på riskfria placeringar och placeringarna med låg risk var otillräcklig. Endast statslånen gav avkastning till följd av den sjunkande räntenivån. Av alla tillgångsslag avkastade aktier minst. De tyngdes särskilt under årets sista kvartal av
riskaversionen på marknaden. Fastighetsportföljens avkastning var stabil och positiv.

Administrationssystem

Fennia Skadeförsäkrings administrationssystem sammanslogs genom fusionen, som verkställdes den 1 maj 2019, med moderbolaget Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias administrationssystem. Här beskrivs bara Fenniagruppens gemensamma administrationssystem. Den högsta beslutanderätten i Fennia Skadeförsäkring utövades via bolagsstämman av aktieägaren Fennia. Förvaltningsorganen i Fennia Skadeförsäkring var styrelsen och verkställande direktören. Styrelsen hade hand om bolagets förvaltning och såg till att verksamheten var ändamålsenligt organiserad.

Fennia Skadeförsäkring hade en verkställande direktör som utsågs av bolagets styrelse. Styrelsen beslutade också om verkställande direktörens anställningsvillkor, lön och arvoden. Verkställande direktören hade till uppgift att handha den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens föreskrifter och anvisningar.

Riskprofil

I en marknadsbaserad värderingsmiljö återspeglas risktagningskapaciteten av skillnaden mellan tillgångar och skulder i balansräkningen, dvs. det marknadsbaserade beloppet för den medräkningsbara kapitalbasen. Ju större medräkningsbar kapitalbas man har, desto större är risktäckningskapaciteten och friheten att välja vilka risker man bär i verksamheten. Risktagning återspeglas ur kvantitativ synvinkel av solvenskapitalkravet för verksamheten. Ju mera risk, desto större är solvenskapitalkravet. Genom att undersöka solvenskapitalkravet närmare kan man upptäcka vad riskerna i balansen består av. Genom att analysera den medräkningsbara kapitalbasen, solvenskapitalkravet och förhållandet mellan dem får man en uppfattning om bolagets riskprofil.

Fennias Skadeförsäkrings solvenskapitalkrav före justeringsbelopp för förlusttäckningskapacitet var vid utgången av rapporteringsperioden 34,1 miljoner euro (29,7 mn euro). Av detta tillskrevs marknadsrisken 13,3 miljoner euro (14,7 mn euro), motpartsrisken 2,6 miljoner euro (1,5 mn euro), försäkringsrisken 21,5 miljoner euro (20,2 mn euro) och den operativa risken 3,9 miljoner euro (2,3 mn euro). Efter justeringsbelopp för förlusttäckningskapacitet var solvenskapitalkravet 27,3 miljoner euro (25,9 mn euro). Då de medräkningsbara kapitalbasmedlen uppgick till 63,1 miljoner euro (75,3 mn euro), var bolagets relativa solvensställning 231,5 procent (291,1 %).

Försäkringsrisken hänför sig till basverksamhet, dvs. meddela försäkring, och delas i tre huvudkategorier: prissättnings-, reserv- och katastrofrisk. Prissättningsrisken är risk för förlust om kostnaderna för kommande försäkringsersättningar (inklusive driftskostnader) överstiger de försäkringspremier som fås av försäkringar. Reservrisken beror på en ofördelaktig förändring i värdet på den försäkringstekniska ansvarsskulden. Till reservriskens försäkringstekniska riskfaktorer räknas bl.a. biometriska risker (dödsfallsrisk, livsfallsrisk, invaliditetsrisk och motsvarande risker), olika annullationsrisker, driftskostnadsrisk och omprövningsrisk. Försäkringsrisken innefattar också katastrofrisk, dvs. risker för storskador.

Försäkringsverksamhet bygger på att ta försäkringsrisker, sprida dem inom försäkringsbeståndet och hantera riskerna. De viktigaste medlen för att hantera försäkringsrisken är att på ett ändamålsenligt sätt välja riskerna, dvs. riskurval, prissätta produkterna, utforma försäkringsvillkoren och skaffa ett återförsäkringsskydd. Vid prissättning av försäkringsrisker strävar man efter en riskmotsvarighet. Solvenskapitalkravet för Fennia Skadeförsäkrings försäkringsrisk var 21,5 miljoner euro (20,2 mn euro). Med beaktande av diversifiering var försäkringsriskernas kontribution 19,2 miljoner euro (15,2 mn euro), vilket är 56,4 procent (51,2 %) av solvenskapitalkravet före justeringsbelopp för förlusttäckningskapacitet. Fennia Skadeförsäkrings försäkringsrisk består i huvudsak av prissättnings- och reservrisk. Mer information om försäkringsrisken ges senare i rapporten.

Till marknadsrisker som har konsekvenser för Fennia Skadeförsäkring, dvs. sådana risker som ger upphov till förändringar i marknadsvärdet på tillgångar och skulder och därmed påverkar bolagets ekonomiska ställning, räknas ränte-, räntemarginals-, aktie-, fastighets- och valutarisker samt koncentrationsrisk. Det är väsentligt att granska marknadsriskerna ur hela balansräkningens synvinkel. Vid solvensberäkning görs en marknadsbaserad värdering av båda sidorna i balansräkningen, varför förändringar i riskfaktorerna återverkar samtidigt på tillgångar och skulder.

Förändringar i faktorerna för marknadsriskerna påverkar solvensen på två sätt: genom förändring av den medräkningsbara kapitalbasen och solvenskapitalkravet. Ett negativt utfall för marknadsriskerna minskar den medräkningsbara kapitalbasen, vilket försvagar solvensställningen. Förändringar i tillgångar och skulder har oftast också återverkningar på solvenskapitalkravet.

Fennia Skadeförsäkrings allmänna riskvillighet, risktolerans och affärsmål styr placeringsverksamheten och skapar ramvillkor för den. Inom placeringsverksamheten och hanteringen av marknadsrisker är ambitionen att uppnå affärsmålen utan att äventyra solvensmålen. Hörnstenarna i hanteringen av marknadsrisker är aktsamhetsprincipen, riskreduceringstekniker och tillräcklig diversifiering av placeringarna. Exponering för marknadsrisker och dess konsekvenser mäts med hjälp av fördelningen mellan olika tillgångsslag, känslighetsanalyser och solvenskapitalkravet för varje enskild marknadsrisk.

Solvenskapitalkravet för marknadsriskerna uppgick till 13,3 miljoner euro (14,7 mn euro). Med beaktande av diversifieringsnyttan var marknadsriskernas kontribution till det totala kapitalkravet 27,7 procent (38,3 %). Beloppet och kontributionen minskade jämfört med året innan. Räntemarginalriskens kontribution till solvenskapitalkravet för marknadsrisker var störst 37,5 procent (32,8 %). Den näst största kontributionen, 25,6 procent (30,8 %), hade aktierisken. Den öppna ränteriskens kontribution till Fennia Skadeförsäkrings solvenskapitalkrav för marknadsrisker var 25,2 procent (25,7 %).

Kreditrisk, dvs. motpartsrisk, avser risken att motparter inte kan fullfölja sina åtaganden. Motpartsrisker uppstår vid Fennia Skadeförsäkrings solvensberäkning främst av återförsäkringsavtal, likvida medel och fordringar på försäkringskunder. Utgångsläget för hanteringen av motpartsrisker att identifiera motparterna och mäta, bevaka och hantera riskerna samt rapportera om dem. Solvenskapitalkravet för Fennia Skadeförsäkrings motpartsrisk var 2,6 miljoner euro (1,5 mn euro) och dess kontribution till det totala solvenskapitalkravet före justeringsbelopp för förlusttäckningskapacitet var 1,5 miljoner euro (0,8 mn euro). Motpartsriskens andel av solvenskapitalkravet före justeringsbelopp för förlusttäckningskapacitet var 4,5 procent (2,8 %).

Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna fullgöra sina betalningsförpliktelser inom utsatt tid. Hanteringen av likviditetsrisker är uppdelad i lång- och kortsiktiga likviditetsrisker. Likviditetsrisker ingår inte i standardformeln för solvensberäkning och medför inget kapitalkrav, men de kan ha en stor betydelse, särskilt vid ett ogynnsamt marknadsklimat. Därför ägnas stor uppmärksamhet åt hantering av likviditetsrisker för att undvika att riskerna realiseras.

Hanteringen av operativa risker ingår i Fenniagruppens övergripande riskhantering. Med operativa risker avses de risker som Fenniagruppen utsätts för på grund av interna processer, personal och system samt externa faktorer. Därför berör de operativa riskerna och hanteringen av dem alla anställda inom Fenniagruppen. Målet med Fenniagruppens hantering av operativa risker är att på ett kostnadseffektivt sätt minimera sannolikheten att riskerna realiseras samt att bevaka konsekvenserna av realiserade risker, genom riskhantering bistå affärs- och stödfunktionerna i att uppnå sina mål samt för sin egen del säkra att gruppens verksamhet uppfyller de krav som ställs upp av myndigheterna och i lagstiftningen. Solvenskapitalkravet för Fennia Skadeförsäkrings operativa risker och deras kontribution till det totala solvenskapitalkravet före justeringsbelopp för förlusttäckningskapacitet var 3,9 miljoner euro (2,3 mn euro). Dess andel av solvenskapitalkravet före justeringsbelopp för förlusttäckningskapacitet var 11,4 procent (7,8 %).

Fennia Skadeförsäkring exponeras även för övriga risker som inte beaktas vid beräkningen av solvenskapitalkravet. Typiskt för dessa risker är att de är mycket svåra att mäta. Till dessa risker hör bland annat risker relaterade till strategin och affärsmiljön, risker relaterade till anskaffning av tilläggskapital, ryktesrisk samt nya typer av risker som är svåra att förutspå eller bedöma.

Värdering för solvensändamål

Balansräkningen i solvensräkningen bygger på bokslutet enligt den finländska bokföringsprincipen (FAS), som rättats enligt solvensregleringen. Värderingsprinciperna i solvensberäkningen bygger på IFRS-standarden. Målet är att fastställa det verkliga värdet enligt den marknadsmässiga principen. De väsentligaste skillnaderna mellan bokslutets eget kapital och solvensberäkningens kapitalbas beror på värderingsdifferensen mellan placeringstillgångar, värderingen av ansvarsskulden och hanteringen av utjämningsbeloppet.

Vid utgången av rapporteringsperioden uppgick Fennia Skadeförsäkrings placeringar i balansräkningen för solvensändamål till 206,3 miljoner euro (211,8 mn euro) och i bokslutets balansräkning till 189,9 miljoner euro (192,1 mn euro).

I solvensberäkningen utgörs den försäkringstekniska ansvarsskulden räknad enligt försäkringsavtal av nuvärdet på kassaflödena för det aktuella försäkringsbeståndet. Kassaflöden diskonteras med en swap-nollkupongräntekurva fastställd av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten EIOPA. Den försäkringstekniska ansvarsskulden utgör summan av bästa estimat (den förväntade nivån) och riskmarginal (ett säkerhetspåslag).

Fennia Skadeförsäkrings försäkringstekniska ansvarsskuld, fastställd med tekniken för solvensberäkning, uppgick vid rapporteringsperiodens slut till 141,5 miljoner euro, (129,8 mn euro). Av detta utgjorde bästa estimat 130,0 miljoner euro (122,3 mn euro) och riskmarginalen 11,5 miljoner euro (7,6 mn euro). Den försäkringstekniska ansvarsskulden enligt bokslutet var 190,1 miljoner euro (189,2 mn euro).

Den försäkringstekniska ansvarsskulden för Fennia Skadeförsäkring har fastställts utan matchningsjustering, volatilitetsjustering och övergångsbestämmelser.

Kapitalhantering

Syftet med hanteringen av kapitalbasen är att säkra en tillräcklig kapitalbas för att täcka solvenskapitalkravet i regleringen och ett tillräckligt stort överskott vid varje given tidpunkt samt att fördela kapitalet på de centrala riskområdena på ett effektivt sätt enligt förhållandet mellan risker och avkastning. Den lägsta nivån för kapitalbasen fastställer den miniminivå som krävs för att bolaget med stor sannolikhet ska kunna uppfylla sina förpliktelser som gäller de försäkrade förmånerna. Detta minimikrav på kapitalbasen fastställs på högre nivå än solvenskapitalkravet enligt solvensregleringen och solvenskapitalkravet enligt bolagets egen riskuppfattning.

För oförutsägbara stressfaktorer fastslår Fennia Skadeförsäkring en kapitalbuffert utöver minimibeloppet för kapitalbasen. Kapitalbufferten ger tid att anpassa riskpositionen när plötsliga och överraskande situationer uppkommer, dvs. att anpassa solvensställningen och positionen för risker och avkastning på ett genomtänkt sätt till en nivå som motsvarar den nya situationen. I risk- och solvensbedömningen, som görs upp minst en gång om året, fastslår man riskvilligheten och risktoleransen samt allokerar det kapital som är exponerat för risk i förhållande till helheten och de enskilda riskerna. Kapitalbas- och solvenshanteringen ingår i riskhanteringssystemet.

Fennia Skadeförsäkrings tillgängliga kapitalbas uppgick vid utgången av rapporteringsperioden till 63,1 miljoner euro (75,3 mn euro) och tillhörde i sin helhet nivå 1, som kan användas utan begränsningar för att täcka solvens- och minimisolvenskapitalkravet. Bolaget tillämpar inte de övergångsbestämmelser som medges av regleringen på sin kapitalbas.

Fennia Skadeförsäkrings solvenskapitalkrav uppgick vid utgången av rapporteringsperioden till 27,3 miljoner euro (25,9 mn euro) och minimisolvenskapitalkrav till 12,3 miljoner euro (11,6 mn euro). Den medräkningsbara kapitalbasens relation till minimisolvenskapitalkravet var 514,4 procent (646,9 %). Bolaget använder sig inte av interna modeller, bolagsspecifika parametrar, förenklad beräkning eller undergruppen för durationsbaserad aktiekursrisk för att beräkna solvenskapitalkravet. Bolaget har inte under rapporteringsperioden understigit det solvenskapitalkrav eller minimisolvenskapitalkrav som regelverket kräver.